Menu
På den här sidan hjälper vi dig att besvara några av de frågor vi ofta får i samband med köp och installation av uppvärmningsanläggningar.
En kedel med underförbränning är utformad med ett bränslemagasin, där bränslet vilar på ett galler. Förbränningsluften tillförs som primärluft under gallret och som sekundärluft över gallret vid den plats där de utvecklade gaserna lämnar bränslet. Enligt detta princip är det endast de nedersta ca. 20 cm av bränsleskiktet som brinner, eftersom röken och gaserna tillsammans med flammet drar ut under magasinets väggars nedre kanter (de så kallade vattnäsorna) och ut i kedelns rökgasstråk. På denna plats finns de högsta temperaturerna, eftersom både glöder och flammor finns där, och det är här som sekundärluften bör tillföras i rikliga mängder, så att gaserna blandas effektivt med luft och kan antändas och förbrännas helt.
Härifrån strömmar röken ut i rökgasstråken och vidare ut ur kedeln till skorstenen.
Genom denna process är det möjligt att uppnå en ren förbränning, så länge nytt bränsle fylls på innan bränslet har sjunkit under vattnäsorna. Om bränsle fylls på först när bränsleskiktet har sjunkit under vattnäsorna kommer det nya bränslet att utveckla mycket gas, som inte kan antändas, eftersom temperaturen inte är tillräckligt hög. Detta gör att förbränningen blir sotig och ofullständig tills bränslet antänds och antändningstemperaturen nås.
I en underförbränningskessel kan även koks och slagg förbrännas. I så fall stängs tillförseln av sekundärluft, eftersom denna inte är nödvändig och bara skulle försämra förbränningsekonomin.
Nedanstående tabell visar storlekar och vikt på halmbalar. Vikten är endast genomsnittlig, eftersom den beror på hur hårt halmbalarna är pressade.
| Typ | H x B x L (cm) | Vikt (kg) | Energivärde (kWh) |
|---|---|---|---|
| Småbalar | 36 x 48 x 90 | 12 | 49 |
| Rundbalar Ø110 x 120 | Ø110 x 120 | 95 | 391 |
| Rundbalar Ø140 x 120 | Ø140 x 120 | 150 | 618 |
| Rundbalar Ø180 x 120 | Ø180 x 120 | 250 | 1030 |
| Rundbalar Ø200 x 120 | Ø200 x 120 | 310 | 1277 |
| Minibigbalar 85 x 80 x 160 | 85 x 80 x 160 | 160 | 659 |
| Minibigbalar 85 x 80 x 180 | 85 x 80 x 180 | 180 | 742 |
| Minibigbalar 85 x 80 x 200 | 85 x 80 x 200 | 200 | 824 |
| Minibigbalar 85 x 80 x 240 | 85 x 80 x 240 | 240 | 989 |
| Bigbalar (Heston) | 129 x 122 x 240 | 500 | 2060 |
Denne tabel giver en oversigt over forskellige typer halmballer, deres mål, vægt og det gennemsnitlige energiudbytte (målt i kWh). Værdierne kan variere afhængigt af, hvor hårdt balerne er presset.
Den nya braskaminföreskriften trädde i kraft den 26 januari 2015. Uppfyllandet av de nya gränsvärdena för CO, OGC och damm måste dock ske först efter den 26 juli 2015.
Nedan följer en kort genomgång av de viktigaste förändringarna:
För alla anläggningar ska det finnas ett provningsintyg. Provningsrapporten kan inte längre användas som dokumentation. Däremot får provningsintyget nu vara utformat på antingen danska eller engelska (§10, stycke 4).
Krav på skorstenhöjder för anläggningar upp till och med 30 kW (§11):
Om taket har en lutning på upp till 0-20 grader, ska skorstenen mynna minst 40 cm över takåsen, eller mynna minst 1 meter över takytan.
Om taket har en lutning på 21 grader eller mer, ska skorstenen mynna minst 40 cm över takåsen eller ha ett horisontellt avstånd till takytan på minst 230 cm.
Skorstenen ska inom en omkrets på 15 meter mynna minst 1 meter över kanterna på ventilationsintag, fönster och dörrar.
Installation av anläggningar med en nominell effekt på över 120 kW ska anmälas till kommunen senast 8 veckor före driftsättning. Detta kan göras genom att skicka en kopia av provningsintyget (§12).
I särskilda akuta fall där det till exempel finns risk för skador på människor, djur, byggnader m.m. kan kommunen ge dispens från kravet i punkt 3 (§12, stycke 4).
Kommunen kan ge dispens från kraven för halmfyr när det gäller CO och OGC, så att de inte behöver uppfylla EN303-5 klass 5, utan istället endast EN303-5 klass 3 (§15, stycke 2).
Automatiskt eldade pannor som kan moduleras ned ska endast provas vid nominell maximal belastning. Efter den 31 december 2019 ska de dock också testas vid låg last som anges i standarden.
| Enhet | Omräknat | Benämning |
| 1 bar | 1.000 mBar | Från bar till millibar |
| 1 bar | 100.000 Pa | Från bar till pascal |
| 1 bar | 1.000 hPa | Från bar till hectopascal |
| 1 bar | 10.200 mm H2O | Från bar till millimeter vattensäule |
| 1 bar | 10 mVs | Från bar till meter vattensäule |
| 1 bar | 14,504 PSI | Från bar till pound per kvadrattum |
| 1 Pa | 0,102 mm H2O | Från pascal till millimeter vattensäule |
| 1 mmH2O | 9,8 Pa | Från millimeter vattensäule till pascal |
| Enhet | Omräknat | Benämning |
| 1 kWh | 3,6 MJ | Från kilowattimmar till megajoule |
| 1 kWh | 3600 kJ | Från kilowattimmar till kilojoule |
| 1 kWh | 861 kcal | Från kilowattimmar till kilokalorier |
| 1 kcal | 4,18 kJ | Från kilokalorier till kilojoule |
Utifrån kännedom om husets årliga olje- eller elförbrukning i kWh för uppvärmning, kan den nödvändiga kedelkapaciteten beräknas utifrån nedanstående diagram. Effekt för varmvatten och förluster (2 kW) är inräknade.
Om huset har haft eluppvärmning motsvarar 1 kWh el 0,13 liter olja.
Exempel: Den årliga elförbrukningen för uppvärmning är 30 000 kWh. Detta motsvarar 4 000 liter uppvärmningsolja. Om pannan ska kunna värma huset enbart, bör pannans effekt vara 16 kW.
Om en oljepanna ingår i installationen kan den användas som en reservspetslast. I så fall är det inte nödvändigt att dimensionera pannan för husets dimensionerade värmeförlust. En mer optimal drift uppnås om pannan underdimensioneras till exempelvis 75 % av den dimensionerade värmeförlusten.
Vid val av pelletsanläggning bör man också dimensionera utifrån cirka 75 % av husets dimensionerade värmeförlust. Detta bör göras för att säkerställa att pelletsanläggningen pausar så lite som möjligt.
En kedel för genomförbränning är utformad med ett bränslemagasin, där bränslet vilar på en gallerbotten. Förbränningsluften tillförs under gallret och strömmar upp genom bränslet. Förbränningen sker därför upp genom bränslet, så att hela bränsleskiktet kommer i brand. Röken strömmar ut från bränslet ovanifrån och ut ur pannan. Allt eftersom bränslet brinner bort, sjunker hela bränsleskiktet ned mot gallret, där askan faller genom gallret och ner i asklådan.
Efter tändning eller påfyllning av färskt bränsle, kommer det alltid att ta ett tag innan bränsleskiktet är helt glödgat, och under denna period kommer oförbrända gaser att strömma ut med röken från pannan, eftersom det inte finns tillräckligt höga temperaturer i bränsleskiktets övre del för att gaserna ska antändas.
Det är därför nödvändigt att använda så kallat gasfattigt bränsle – koks och slagg – i sådana pannor. Dessa bränslen utvecklar endast lite gas.
I genomförbränningspannor kan gasinnehållande bränslen – kol, brunkol och trä – inte användas, eftersom de under uppvärmning utvecklar stora mängder brännbara gaser som går förlorade med röken ut genom skorstenen och orsakar sot-, röklukt- och luktproblem. Det kan dessutom förekomma explosionsartade puffar i pannan, sotbrand i skorstenen och förgiftningsrisk vid läckande skorstenar och pannor.
Efter 1 juni 2008 är det enligt både brännarförordningen och byggnadsreglerna för småhus och kommersiella byggnader förbjudet att installera genomförbränningspannor för användning med kol och trä (gashaltiga bränslen).
Utifrån husets ålder och det önskade uppvärmda området kan den nödvändiga kedelkapaciteten beräknas enligt nedanstående diagram. Effekt för varmt tappvatten och förluster (2 kW) är inkluderat. Diagrammet visar både den nödvändiga kedelkapaciteten för ett hus som uppfyller byggnormernas krav på isolering, samt för en äldre, dåligt isolerad byggnadsmasse.
Om en oljepanna ingår i installationen kan den användas som reservspetslast. I detta fall är det inte nödvändigt att dimensionera pannan för husets dimensionerade värmeförlust. En mer optimal drift uppnås om pannan underdimensioneras till exempelvis 75 % av den dimensionerade värmeförlusten.
Vid val av stokeranläggning bör man även dimensionera utifrån ca. 75 % av husets dimensionerade värmeförlust. Detta görs för att säkerställa att stokeranläggningen pausfyrar så lite som möjligt.
För att kunna beräkna den effektbehov som krävs för att värma vatten behövs följande parametrar:
Exempel: Vi vill värma 2000 liter vatten från 40 till 90 grader:
Energibehov = (T * L) / 860 = (50 * 2000) / 860 = 116,3 kWh
Obs! Beräkningen är en ideal situation utan att ta hänsyn till anläggningens verkningsgrad.
För att kunna beräkna hur många kilo biomassa som krävs för att värma vatten, behövs följande parametrar:
Exempel: Vi vill värma 2000 liter vatten från 40 till 90 grader. Vi använder pellets för uppvärmningen:
Biomassa = (T * L) / (860 * K * V) = (50 * 2000) / (860 * 4,92 * 0,88) = 26 kg.
Graddag är ett mått på hur kallt det har varit och hur mycket energi som används för uppvärmning av rum. Graddagantalet kan hjälpa konsumenter att jämföra energiutnyttjandet per månad med en normalmånad och per år med ett normalår.
Energiförbrukning för användning av varmvatten ingår inte, eftersom det inte är beroende av utomhustemperaturen.
En graddag är ett uttryck för en skillnad på 1°C mellan den “inre” dygnsmedeltemperaturen på 17°C och den yttre dygnsmedeltemperaturen under ett dygn. Dygnets graddagantal beräknas därför som skillnaden mellan 17°C och den yttre dygnsmedeltemperaturen.
Nedan följer ett par exempel på beräkning av graddagar:
-5°C utomhustemperatur ger 22 graddagar.
+2°C utomhustemperatur ger 15 graddagar.
De enskilda dygnens graddagantal summeras till veckovärden, månadsvärden, års- och säsongsvärden.
Uppvärmningssäsongen börjar på hösten när den yttre dygnsmedeltemperaturen sjunker till 12°C eller lägre i minst 3 sammanhängande dygn och slutar på våren när den stiger till 10°C eller högre i minst 3 sammanhängande dygn.
Om det efter uppvärmningssäsongens start skulle bli minst 3 dygn där temperaturen stiger över 12°C, avslutas graddagräkningen tills temperaturerna återigen sjunker under 12°C. På våren, om temperaturen sjunker under 10°C i minst 3 dygn, återupptas graddagräkningen.
Klicka på länken nedan för att gå till Teknologiska Institutets hemsida och lära dig mer om graddagar.
Måndag – Torsdag: Kl. 8.00 – 15.30
Fredag: Kl. 8.00 – 13.00
Stängt på lördagar, söndagar och helgdagar samt under helgdagar.
© Alla rättigheter reserverade. Vi tar förbehåll för tryckfel, utgångna modeller och reservdelar.